Tankar på en ledig torsdag
Jag har precis tryckt i mig ett och ett halvt tortillabröd fylld med svennetacos. Plus en vaniljmunk. Nu har jag ont i magen och känner ungefär som efter en sen festnatt då tequilashots verkade som en ypperlig idé klockan 02.35, men inte lika mycket dagen efter. ”Aldrig mer, jag ska ALDRIG mer dricka alkohol”, fast i stället ”jag ska ALDRIG mer trycka i mig 1,5 tacos OCH en vaniljmunk inom loppet av 30 minuter”. Det är inte värt det för någon med känslig mage. Inte två tequilashots klockan halv tre på morgonen heller för den delen.
För övrigt kan jag verkligen önska att jag var en sådan där person som kan äta vad som helst utan att till följd av det drabbas av en halsbränna så det känns som att jag har svalt sågspån, sura uppstötningar som tvingar mig att sova i sittande ställning eller en så gasig mage att jag måste be min pojkvän sätta på musik medan jag ”trycker ut rosa moln” på toaletten. En sådan som kan dricka kaffe och vin på tom mage eller salladsdressing med lite för mycket vinäger utan att magsyran fräter sönder magsäcken. Fast nej, det sista önskar jag inte för dressing med överflöd av vinäger är inte gott alls. Jag minns när jag jobbade i Paris och min kollega Janneke och jag brukade gå till Prêt a Manger på lunchen (detta var 2013-2014 när det nyss kommit till Frankrike och var à la mode). Hon kunde äta en muffins och en cappuccino till lunch tre dagar i veckan utan att det påverkade henne det minsta, medan jag stapplade hem dubbelvikt från jobbet om jag drack en kopp kaffe för mycket.
Å andra sidan har jag ett ganska bra immunförsvar så de gånger jag varit riktigt förkyld de senaste tio åren kan jag räkna på en hand, och magsjuka har jag inte drabbats av sedan jag var tolv (kan fortfarande inte dricka svart te med honung utan att må illa). Nu kommer jag säkert jinxa detta och bli smittad med Covid-19. Fast det kanske skulle vara bra om jag tappar smaksinnet för vaniljmunkar som smakar metall är inte gott. Kan jag tro.
Jag hade en fruktansvärd huvudvärk igår kväll och kände mig snuvig så hypokondrikern i mig började såklart måla upp en mental bild av hur jag potentiellt skulle vakna med 39 graders feberyra i morse, men så blev det inte.
Nej hörni. Nog om immunförsvar och sura uppstötningar. Idag har jag varit ledig. Jag började dagen med att äta frukost med M, sedan cyklade han hem till sig för att jobba. Efter ett par rundor till tvättstugan, ett videosamtal med min kompis Serge som satt hemma hos sin kusin i Pretoria och jobbade, en dusch och gårdagens linsgryta till lunch promenerade jag hem till killen. Man kan tro att jag är den typen av tjej som inte kan vara ifrån min pojkvän, men så är inte fallet. Kan kan jag. Jag VILL inte vara ifrån honom.
Jag köpte med mig en kaffe på vägen för i dessa tider är det viktigt att vardagslyxa järnet, sedan satt jag i matsalen och repade av två möten som kanske kommer leda till nytt jobb. Vi får se helt enkelt. Medan Le Larv var på styrelseuppdrag skrev jag detta inlägg men nu är han tillbaka så vi ska titta på School of Rock.
Tjingeling på er!
4 Comments
teruko
Jag är en sån som kan äta och dricka vad som helst när som helst utan att magen påverkas. Beträffande Covid, som jag fick för snart ett år sedan, så sitter smakförändringar mm i ännu, långt efter det att smak/lukt kommit tillbaka. Andra mystiska fysiska reaktioner finns också, med största sannolikhet kopplade till Covid, så det är verkligen inget lättsamt som sker med kroppen när man drabbats. Är dock tacksam att jag och min ännu äldre man lever. Och för att dagsljuset återvänder! 🙂
Christine
Det förstår jag verkligen. Skönt att ni båda klarade er någorlunda bra från sjukdomen 🙂
Daniel på FlyingDryden
😂 Jag har inte så känslig mage när det kommer till kaffe på tom mage (det är då kaffet smakar bäst) eller vin innan middag, trots hungrig (med följden att det då iofs går rakt ut i blodet…). Men att äta något innan träning är förenat med kaos. Ska jag springa lopp så är det mat absolut senast tre timmar innan, helst fyra-fem, och sedan ett redigt toabesök med rosa moln en timme innan.
Förresten. Snyggt bord där på första bilden.
Christine
Haha! Låter ungefär så som min kille funkar 😉
Åh drömmen att ha en sådan metabolism. Jag KAN dricka kaffe på tom mage, men det är mer undantag än regel.
M hälsar tack så mycket, han ritade bordet själv sen tillverkade en kompis till honom det 🙂