Tantkofta, världsliga bekymmer, rynkfri hy och en överfull inbox

Jag beställde en lång ullkofta från ARKET. Den var på rea (HÄR!) och jag har letat efter en lång, grå kofta väldigt länge så jag slog till. När jag frågade M om han tyckte att den var fin så fick jag till svar: ”Den är fin när du har den på dig hemma”. Det är kod för: Du ser ut som en gammal tant i den. Ungefär. Min kille tycker överlag att koftor är osexigt, men jag kan ju inte vara en pinuppa varje dag. Jag är dock lite osäker själv för egentligen vill jag ha en som inte har knappar hela vägen för det ser ganska fult ut när koftan är knäppt.
Jaja, ett ganska litet problem i en stor värld med betydligt större saker att bry sig om än en kofta med knappar.

Vi var som sagt och tittade på ett potentiellt sommarhus i helgen, och det hade så mycket charm och möjligheter, men alldeles för stort renoveringsbehov. Det verkar som att de förra ägarna inte riktigt visste vad de gjorde. Allt var halvfärdigt. Vi vill inte lägga tre år och 400 000:- bara för att det ska bli beboeligt. Det var åtminstone mysigt med en utflykt och sedan åt vi lunch på ett väldigt trevligt ställe innan vi körde tillbaka till Malmö.

I morgon ska min lägenhet äntligen fotograferas och till skillnad från förra veckan känner jag mig lugn och redo. Allt det praktiska fixat och möbler är på plats. Jag ska bara få till alla detaljer med stylingen så igår hämtade jag lite fina inredningsgrejer från Sophia. Det är snällt att hon vill hjälpa mig.
Jag spyr lite i munnen varje gång jag säger ”styla lägenheten”, men så är det när man säljer sin lägenhet för kan folk bara tänka sig att gå och titta på en lägenhet med ljusa handdukar i badrummet, vita möbler och trendiga kryddväxter på köksbänken. Meanwhile in Ukraine… och Sudan, Eritrea, Somalia, Afganistan, Kongo m.m. Inte att glömma. Pray for the world. Men nu ska jag inte bli uppjagad här för det är redan tillräckligt mycket måndag idag.

Jag har suttit framför datorn i två timmar och försökt strukturera upp det organisatoriska i mitt liv. Med skämskudden i högsta hugg kan jag erkänna att Google bett mig att rensa upp för att mitt konto nått sin maxgräns. Jag har i skrivande stund 5292 email i min inbox. Då har jag ändå raderat drygt 2000, sen gav jag upp. Så jag sopar allt under mattan och har satt upp ett nytt e-postkonto. Sedan kom jag på att mitt liv finns där i det ordinarie Google-kontot sedan tidernas begynnelse, med alla sparade lösenord, så jag måste googla ännu mer på hur jag synkar ihop allting. Dessutom behöver jag sortera upp mina foton för det går inte att ha allt på datorn. Om jag ska vara helt ärlig så kanske inte foton från 2006 är speciellt relevanta just nu. Jag blir bara påmind om hur mycket mindre slät min hy blivit. Det är mycket som har hänt sedan dess. Både med min hy och e-post.

Tillbaka till 2022 och verkligheten. Jag kan väl ändå vara tacksam för att tiden gått och att den på några sätt gjort mig klokare och mer trygg i mig själv. I alla fall de flesta dagar. Rynkor är lite fint också. De kommer vare sig man vill eller ej, lika bra att bli vän med dem.
Nu ska jag fortsätta med mina måndagsbestyr innan det är dags för lunch. Lite senare tänker jag cykla iväg och handla ett USB-minne samt lite fotograferingstyling-vänliga snittblommor och eukalyptus-kvistar. Enligt min kusin kommer det avgöra allt. Jag förväntar mig stockholmshöga bud på min lägenhet nu. SHOW ME THE MONEY!