The Economist

Jag fick 400 kronor för hyllan jag sålde på blocket, så nu har jag bestämt mig för att försöka leva på de 450 kronor jag just nu har i kontanter tills på söndag. Som ett litet experiment. Det är alltså drygt 100 kronor per dag. Inte för att det egentligen borde vara några problem. Hur många lever inte på existensminimum i det här landet? Troligtvis många fler än vi kan tänka oss. Så dessa 450 kronor ska innefatta mat, nöjen, kläder och daglig transport. Eftersom att min cykel går på vindkraft (förutom när det är motvind – då går den mer på muskelkraft, vilket det ju oftast är i Malmö) så blir det sista en väldigt liten utgift. Kläder har jag tillräckligt av så det tänker jag inte köpa några. Fast jag lovar inget. Det är bäst så. Särskilt eftersom att Paris sommarrea börjar nästa onsdag.

Tror ni att jag kommer klara det? För att citera Lotta: ”Jag kan ALLT. I smyg.”

Hursomhelst. Jag hade en dålig start på dagen, men efter ett motiverande telefonsamtal med min syster känns det lite bättre. Planerna idag är att skriva jobbansökningar, ringa några samtal, baka en kaka, fika med Madde (därav kakan) och slutligen träna. Jag lär ju i alla fall få en sockerchock som heter duga av all smet jag kommer trycka i mig. Första ska jag sätta på lite peppande musik och byta om från morgonrock till sköna kläder.

Förresten. Jag har upptäckt den här franska låten senaste veckan. Lyssnar på den hela tiden. Jag gillar verkligen rytmiken. Ett litet tips såhär en onsdagseftermiddag. Dessutom är killen riktigt ögongodis, hehe.