The Warrior Princess
Jag har känt mig lite som en krigare idag. Som Jeanne d’Arc under det hundraåriga kriget ungefär. Okej våra strider är nog inte jämförbara nu när jag tänker efter, men den här onsdagen har varit lite av en kamp emot en enorm trötthet. Strax efter att jag publicerat gårdagens inlägg fick jag ett meddelande som fullständigt tog luften ur mig. Ord som kändes som tusen nålar i hjärtat och sorg i själen. Allting brast för mig och när jag ringde M kände jag hur en panikångestattack var på väg. Han hörde nog att någonting inte stämde och sa direkt, ”Jag ska bara slänga på mig kläder så kommer jag”. Knappt tio minuter senare låste han upp min ytterdörr, slängde av sig jacka och skor och lade sig tätt intill mig i sängen som en mänsklig, varm filt. Sedan låg han bara där och höll om mig medan jag grät tills det inte fanns några tårar kvar, och skojade med mig som han alltid gör vilket fick det hela att känns lite mindre och lättare. Mitt i all min ledsamhet är jag så tacksam för att vara tillsammans med en person som både kan trösta och få mig att skratta åt misären. Tryggheten och kärleken jag kände från den människan igår och i morse gör att jag älskar honom ännu mer idag.
Efter det kunde jag inte somna förrän kring midnatt och sedan vaknade jag flera gånger under natten vilket direkt satte tankarna i rullning. Idag har jag varit totalt dränerad men jag tog mig genom arbetsdagen (lite tack vare Mr M som tvingade iväg mig i morse med vetskapen att det bara skulle få mig att må sämre om jag hade sjukanmält mig), och det är jag stolt över.
Jag är stark och kommer klara mig ur den här grejen men just nu behöver jag ta mig tid till att fundera över bästa tillvägagångssättet för att hantera situationen. Komma fram till vad jag känner och var jag står i min ståndpunkt. Det är inte alltid lätt, särskilt inte när det handlar om en person som står mig nära och som jag gärna inte vill förlora, samtidigt som det finns en gräns för hur mycket jag orkar.
Hursomhelst. Huvudet värker och om jag ska ha någon energi till att jobba i morgon måste jag nu göra mig redo för att lägga mig. Jag ska först ringa M och säga godnatt, det är viktigt.
Vi hörs snart vänner!
4 Comments
teruko
Det är ju helt omöjligt att komma med råd eller att ha någon synpunkt. Hoppas bara det ordnar upp sig till DITT bästa, så du får må bra! Kram <3
Christine
Jag vet. Det är okej. Jag skrev nog mest för egen del. Tack för stödet och omtanken ❤️
Johanna
Massor med kramar till dig ❤️(Även fast vi inte känner varandra)
Christine
Tack Johanna! Det betyder mycket ❤️ Kram!