Tre år sedan jag lämnade Paris

För tre år sedan den 4 september, alltså 2014, satte jag mig på ett plan som skulle föra mig från Paris till Köpenhamn. Den där rutten hade jag gjort många gånger, för under de dryga fem åren sedan jag för första gången landade på Aéroport Charles de Gaulle hade jag säkert flugit ett 30-tal flygresor mellan de två städerna. Skillnaden var att denna gången hade jag med mig alla mina ägodelar i två resväskor. Det fanns ingen returbiljett. Mina år som utlandssvensk var över och ett nytt kapitel väntade.

När jag tänker tillbaka på de där sista dagarna innan jag skulle flytta hem till Sverige så försöker jag minnas hur jag kände då. Det enda jag kan minnas är den bitterljuva känslan av ambivalens. Jag ville lämna, men ändå stanna kvar. Jag minns att jag tänkte ”En dag kommer jag åka tillbaka, men under andra omständigheter”. Sedan rusade tre år iväg. Är det inte lustigt hur livet liksom bara händer? Mina år i Paris känns lite som ett annat liv. Vardagen där bleknar med tiden. Jag minns det väldigt tydligt på vissa sätt, men samtidigt så är de åren så långt bort. Jag saknar Paris ofta, faktiskt. Det är som en gammal kärlek som aldrig rostar.

För att fira mitt 3-årsjubileum så bjuder jag på lite blandade bilder från fem år i staden med baguetter, franska balkonger och billigt vin.