Två gånger nära döden på en och samma dag

Julia tog en paparazzi-bild på mig i Champs de Mars(parken runt Eiffeltornet). Ser ni min misstänksamma blick?

Just nu känner jag verkligen extra mycket att jag behöver ha helg. Jag är så trött i både kropp och knopp. Särskilt i fötterna efter att ha gått i mina högklackade stövlar heeela dagen. Från tio i morse till åtta ikväll. Tänk er 10 timmar i högklackat? Jag höll på att dö när jag var på väg hem och skulle gå från 13-linjen till 12-linjen på St Lazare. Det är ingen lång sträcka men jag lovar att folk kollade skumt på mig när jag typ haltade fram. På allvar. Såg nog ut lite som Quasimodo… utan puckeln då. Lite sådär halvt sned och gick som om jag var bajsnödig eller något. I morgon blir det INTE högklackat.

Och vad är det för dag i morgon? FREDAG! Så. Jäkla. Skönt. Helgen är ganska så obokad just nu. Träffa lite vänner, kanske en mojito(eller 3) på en skön bar med trevligt sällskap. Och så behöver jag gå på jakt efter höstgrejer som vantar, mössa och tjocka strumpbyxor.
Än så länge ganska lösa planer. Men det är skönt så. Känner inte alls för att gå ut och festa. Lika bra det för jag har varken haft tid eller ork för att på allvar leta boende eller skriva mina lettre de motivation(personligt brev) för jobbsök. Det senare är ingen panik för jobb har jag, men lägenhet måste jag hitta innan nästa helg. Annars blir det liiite krisigt.

Nej nu ska jag titta på senaste Gossip Girl-avsnittet(eller One Tree Hill eller Desperate Housewives eller True Blood… ni ser jag har inte ens tid för mina älskade favoritserier!) och sen sova. Det är kallt nu, och blåser kallt. Höll på att frysa ihjäl när jag stod utanför amerikanska kyrkan och noterade annonser med händer kalla som isbitar.
Två nära döden-upplevelser på en dag gör en ju minst sagt trött…