Two different worlds

 

Jag läste någonstans att om man bor utomlands i mer än fem år blir en hemflytt mycket jobbigare än om det bara är exempelvis ett år man bott utanför sitt hemland. Nu ville jag ju verkligen flytta tillbaka till Sverige och jag är ju absolut inte olycklig här. Tvärtom. Jag känner mig lyckligare nu än jag gjorde för två månader sedan. Däremot börjar jag känna av en viss förvirring. Jag saknar framförallt mina vänner i Paris och får små dalar av ”deppighet”. En känsla av att någonting saknas. Livet är annorlunda här, på gott och ont. Jag kan längta anonymiteten i Paris, att jag kunde ha folk omkring mig men ändå vara för mig själv. Att jag aldrig behövde planera mina helger men ändå alltid hade flera valmöjligheter.

 

Samtidigt ska jag inte klaga för jag har så fina vänner här, en familj som finns där för mig, ett nytt spännande jobb och så bor jag i en jättefin lägenhet med allt jag behöver. Jag vet ju att jag kände mig ensam i Paris sista tiden och att jag nu romantiserar mitt liv där.

 

Dessutom är vädret perfekt här nu. Att det är sol och milda temperaturer hjälper mycket. I januari ska jag tänka tillbaka på lördagar som igår. Sensommar när den är som bäst. Malmö bjöd på 18 grader och sol. Det gäller att se livet från den ljusa sidan. Eller hur?