Vardagens ljuspunkter

Idag har jag hunnit med att tvätta och handla mat. Nu har jag äntligen fyllt upp kylen och skaffer igen som började eka tom. Hur mycket jag än vred och vände på det så gick det inte att laga någon maträtt på en zucchini, juice, parmesan och sweet chili-sås.

Den här veckan är en riktigt seg sådan. Jag flanerar runt här hemma som en sengångare och det känns som att varje syssla är ett omöjligt hinder att ta sig över. Efter tredje dagen på egen hand, märker jag hur jag sakta men säkert går in i ett ofrivilligt lågtryck. Egentligen är jag ganska bekväm med att vara för mig själv men nu har det blivit lite för många dagar utan socialt umgänge och hela jag längtar efter kompishäng. Jag glömde till och med att köpa godis och då finns det ju liksom inget värdigt substitut. Därför ser jag fram emot att dra till Lund i morgon och hänga lite med Clara. På kvällen kommer förhoppningsvis en vän över på middag, men det var lite osäkert ännu pga sjukdom. Vi får se helt enkelt.

Nu måste jag verkligen städa klart. Med lite BeeGee’s, Fleetwood Mac och annan najs musik från de ljuva sextio- och sjuttiotalen ska jag nog till och med klara av det allra värsta i städväg: att rensa avloppet i duschen från tre kilo hår. Usch! Tack gode gud för gummihandskar. Däremot är det onekligen skönt när lägenheten sen är fräsch och fin. Om det finns tid över idag så tänkte jag baka en banankaka för jag har tre övermogna bananer som måste förbrukas asap. Gotta go!

Jag är ganska säker på att den här pinglan kommer lysa upp min i övrigt smått tråkiga och ensamma vecka i morgon.