Vardagsbetraktelser och serietips

Jag tror att jag vardagslyxar mer än jag helglyxar. Igår kväll var både M och jag lata, efter några tappra försök till att få den andra att laga middag, beställde jag till slut hem varsin pad thai som vi åt tillsammans med ett glas vin. Vi började titta på den nya serien Shrinking och kunde knappt sluta. Efter tre avsnitt satte jag stopp för det är alltid bäst när man håller igen lite på det goda. Det blir nog i alla fall ett avsnitt till ikväll. Om du gillar humorn och kvickheten i serier som Ted Lasso, Dead to me och The Good Place så kommer du gilla Shrinking också. Bara det att Harrison Ford gör en biroll gör den sevärd. Finns på Apple+. Om du inte har den streamingtjänsten så fixa det snarast och kolla även på The Morning Show samt Loot. Den första är riktigt bra drama och den andra är underhållande komedi. Så där ja, nog med gratis marknadsföring för Apple.

Livsnjutet fortsatte idag på morgonen i form av lyxkaffe och favoritmackan från Östra Kaffebaren. Hur mycket jag lägger på kaffe, frukost och fika varje månad? Det vill varken jag eller ni veta. I bakgrunden syns min överfulla väska. Jag tänker ofta att det ska bli ordning på torpet med väskor som inte väller över av grejer men lyckas sällan. Det är alltid fullt med prylar, plånboken ligger alltid underst och så fort jag plockar upp något jag tappat så ramlar en annan grej ur. Tur att det finns hjälpsamma människor på bussen som lyfter upp mössor från golvet medan jag försöker parera handväska, datorväska, kaffemugg och mobil. It’s just the way it is.

Hade med mig resterna av gårdagens middag till lunch, men så skulle hela teamet ut på lunch så jag lämnade matlådan i kylen och hängde på dem för en lunchbuffé på Mormors. Kanske lite väl mycket vardagslyx och spenderande på ett dygn, men så blir det ibland.

Jag har varit stressad den senaste veckan med en förnimmelse av att ligga ett par steg efter med flera livsbitar. Det har säkert att göra med körprovet i fredags och ibland när för många saker stressar mig blir jag lite smått handlingsförlamad. Särskilt på jobbet. Då vet jag inte i vilken ände jag ska börja, men när jag lämnade kontoret idag kändes det att jag äntligen kommit ikapp och fått saker på plats. En kollega gav mig bekräftelse på något som mina hjärnspöken fått mig att tvivla på senaste veckorna, vilket jag tror gav mig lite av det för självförtroendet jag behövde just nu. Tänk så mycket positiv inverkan beröm kan göra för ens självbild. I alla fall om man är mottaglig för det, vilket jag försöker vara.

Jag är snart hemma och ser fram emot middagen som M håller på att laga.

Kram på er!