C'est la vie

Weird dreams

IMG_7124

Jag drömde konstiga och obehagliga drömmar i natt. Jagad, missade resor, hade blödande ögon och bara allmänt märkliga saker. När jag vaknade tidigt i morse hade jag ångest redan från start. Kanske inte så konstigt med den repertoaren.

Med största sannolikhet beror det på att jag gick och la mig med huvudet fullt av en massa saker som jag måste ta itu med. Bland annat hade jag en lapp i brevlådan när jag kom hem inatt från vår trädgårdsmästare/städare som var arg för att grannarna lämnar prylar i källargångarna. Jag förstår honom för det är som att vissa här tror att det ingår en magisk fe i medlemskapet som trollar bort allt de dumpar i källaren och vid sopkärlen. Som ordförande är det såklart jag som måste ta tag i det. Mest av allt blir jag irriterad över att vuxna personer förväntar sig att andra människor ska städa upp efter dem. Vad är det för fel på folk? Jag blir så frustrerad för om bara alla kunde visa lite hänsyn och respekt så hade jag sluppit använda min helg till att strukturera upp lösningar i huvudet.

Det är antagligen även någon inre stress som bubblar på ytan och framförallt måste jag lyssna på kroppens signaler. Inte ta på mig för mycket, säga nej utan att få dåligt samvete och prioritera det som är viktigast.

Anyway… nu ska jag cykla bort och lämna tillbaka tågkortet till Henry och sedan njuta av en mysig frukost framför en film. Inlägg om Köpenhamn kommer lite senare.

No Comments

  • teruko

    Förstår om du känner frustration inför uppdraget! Det är helt osannolikt hur obetänksamt människor ibland hanterar gemensamma utrymmen… Har bott i villa tidigare, så hyreshusbeteendet är en ny erfarenhet för mig. Vissa lämnar grovast tänkbara grovsopor i soprummet, typ möbler (!) och luddet i torktumlaren är en nyupplevd ”klassiker”. Hoppas du blir vänligt bemött när du tar itu med problemen och att dagen utvecklas positivt 😊

  • My

    Känner igen känslan av att stressen bara slår på sådär! Viktigaste är nog att vara medveten om att den slagit på och ta den på allvar, d.v.s. precis som du skriver, inte ta på sig mer och kanske till och med överväga att lämna över vissa ”uppdrag” till andra. Kram!

  • christinestories

    Ja tyvärr blir folk mer och mer obrydda om hur deras handlingar påverkar andra. Jag kom i alla fall en bit på vägen, men resten får jag nog ta itu med i veckan som kommer 😊

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.