What’s normal in one place and strange in another

En sak som jag lade märke till i Hanoi var alla kablar. Överallt hängde svarta elkablar likt tjocka spindelnät, kors och tvärs över gator och trottoarer. Jag kunde inte låta bli att tänka: ”Hur säkra är de där konstellationerna egentligen?”.

Förmodligen inte säkra alls. Titta på detta nedan bara. Jag visste knappt om jag skulle skratta eller gråta när jag gick förbi det. Hur tusan får de ens el till sina hem?

Här är ett träd som i princip hålls upp av elkablar:

Detta skulle aldrig vara accepterat i Sverige medan det inte är något konstigt – uppenbarligen – i Vietnam. Är det inte roligt ändå hur någonting kan vara normalt i ett land medan det i ett annat vore otänkbart? Vi har pratat mycket om detta på kursen jag går. Vad är normalt egentligen? Det är såhär de lever, vilket ses som ganska spartanskt av oss nordbor. För dem är nog vårt rigida, vitmålade och moderna samhälle väldigt främmande.

Jag fick ett hemskt hostanfall när jag pratade med Louise i telefon tidigare så tyvärr verkar den här konstiga förkylningen/influensan inte vara på bättringsvägen riktigt ännu. Det känns lite bittert, men om jag ska se det från den ljusa sidan så var det bättre att bli sjuk nu än nästa helg när Precious kommer på besök. Plus att jag inte spenderat några pengar på fyra dagar, förutom mat på Willy’s. Det gäller att se någonting positivt i allting, eller hur?