Winter survival mode

Den här bilden får säkerligen noll poäng i bloggvänlighet, men i verkliga livet orkar man inte avlägsna godispapper och uppbrunna värmeljus från golvet eller iscensätta ett picture perfect med middagen. I verkliga livet är man (läs: jag) lat, hungrig och trött. Vilket var fallet i fredags när jag två sekunder efter att denna bilden knäpptes av satt under det där duntäcket och dränkte maki-bitar i soja medan en halvkass film rullade på Netflix. Jag har sett två dåliga filmer den här helgen så med andra ord har jag slösat bort 3,5 timmar av mitt liv som jag aldrig kommer få tillbaka.

Förutom att ha suttit i soffan och tittat på dåliga filmer så har jag sovit väldigt många timmar per natt, dammsugat, tvättat mattor, vid två tillfällen funderat över att dekorera den lilla granen jag köpte på Ö&B för två veckor sedan och fikat med mamma. Igår kväll var jag dessutom på födelsedagsfest hos en kompis som fyllde 40 år.

Här är en gruppbild som vi tog med födelsedagsbarnet i mitten. Eller barn och barn, han är ju ganska vuxen. De tog en bild innan denna med när jag var på toaletten och de glömde bort att jag också var där. *ledsen smiley*
Det var i alla fall en väldigt trevlig tillställning där det bjöds på god mat, vin och intressanta diskussioner. Det var en salig blandning folk och alla hade så intressanta historier. Bland annat ett par som flyttat till Malmö för att den ena jobbar för FN och en fransman och en tjej som visade sig ha bott i Paris och ganska nära där jag bodde i tre år. Kul! En annan av tjejerna jobbar med musik och till slut kom det fram att hon varit med i Melodifestivalen för några år sedan. Jag bodde i Paris på den tiden och har inte tittat på Melodifestivalen på typ 10 år, men när jag sen sökte på Spotify så insåg jag att jag kände igen två av hennes låtar. En väldigt trevlig tjej i alla fall!

Vid halv ett började jag känna av den där olusten att socialisera mig mer och att jag verkligen inte hade någonting mer att tillföra i några konversationer, så jag tackade för mig och styrde stegen mot busshållplatsen med paraplyet som skydd för det piskande, vågräta duggregnet.

Jag har känt mig lite deppig senaste tiden. Likgiltig, haft svårt för att ta beslut, väldigt seg med att ta tag i grejer, uttråkad och så himla trött hela tiden. Jag blir totalt utmattad så fort jag gör någonting som tar minsta energi från mig. Typ sociala sammankomster, gå och handla, prata i telefon med mamma… (”Sååååg du Idol igååår? Inte? Åh men det var ju så bra och den där sjöng det där och juryn var så kritiska…. bla bla bla….”) m.m. m.m.

I fredags gick jag och la mig klockan nio i brist på annat roligt att sysselsätta mig med. Läste ut min bok och somnade nog innan kl 22, sen sov jag till halv elva nästa morgon. Jag vaknade först tidigt men somnade om och var helt orkeslös. Kom verkligen inte upp ur sängen. Det var samma idag, men det kan ju ha haft att göra med de där två glasen vin igår och att jag kom hem kvart över ett på natten. Idag hade jag tänkt åka till Emporia och bocka av lite julklappsshopping men jag kom aldrig till skott så jag bestämde mig för att städa och tvätta i stället. Det tog emot men jag fick det gjort till slut.

Den här tiden på året alltså. Fy vad jag avskyr den. Mörkret gör mig så omotiverad och idag märkte jag av den där söndagsångesten som jag inte haft på ett bra tag. Tanken på att tvingas stiga upp tidigt i morgon bitti och traska till jobbet i mörker får mig att vilja gå i ide. Nu måste jag ner i tvättstugan och hämta den sista tvätten. Sen tänker jag lägga fram morgondagens kläder och hitta en ny bok i hyllan att läsa innan jag somnar.

Har du några tips på hur man överlever vintern? Just nu är inspirationen på lägsta nivå.