You never regret a brunch
Det finns två ansträngningar jag aldrig ångrar: ett träningspass och en lyxig, lagad brunch. Det senare var ett återgående tema när jag bodde i Paris eftersom att bruncher där oftast inte innebar någon wow-känsla (i alla fall de första åren, nu har fler och fler bra frukostställen poppat upp i staden) och för det mesta kostade mer än de var värda. Jag minns när jag flyttade hem och jag skulle gå och äta brunch med min kusin. Hon tyckte att 150 kr var dyrt för en brunch. Själv hade jag de senaste åren aldrig betalat mindre än 20 euro för en brunch så för mig lät det som en himmelsk summa, haha. Särskilt med tanke på att det var en välkomponerad buffé i stället för en kaffe, ett glas juice, ett flottigt ägg och två croissants.
Sedan jag flyttade hem så har jag inte gjort hemlagad brunch lika ofta. Jag älskar att göra min egen brunch men orkar sällan göra det. För det mesta är det inte värt det att stå och svettas i köket i en timme för att sedan sitta ensam vid köksbordet och äta en måltid som jag helst njuter av i sällskap med någon annan. När det däremot är sommar och jag kan ta med mig den goda maten ut i solen, då är det värt tiden vid spisen. Såhär gott och mysigt hade jag det inte i morse, tyvärr. Såhär såg det ut för två helger sedan. Jag satt ute på gården, njöt av en brunch som jag lagat till med blod, svett och tårar (okej inte riktigt så dramatiskt kanske) och läste ur en bok medan jag lyssnade på måsarna ovanför och bad till gudarna att de inte skulle skita i min äggröra. Det gjorde de lyckligtvis inte så det var en väldigt fridfull stund på min söndag.
Idag är det inte söndag utan tisdag och eftersom att vardagslyx plötsligt blir tråkigt om det utövas varje dag, så tänkte jag tillbringa den här dagen med att bocka av några tråkiga ”måsten”. Så vi hörs sen!
//I rarely make my own brunch anymore. It’s just too much of a hassle to eat by yourself. I used to do it while living in Paris since I thought it was too expensive to go out for a brunch when you never got what you paid for. My first years in Paris I feel like that there were not as many good brunch places in Paris. I mean you could find them, but they’d cost you. So I often cooked up a really luxurious brunch on the weekends, but back then I was living with my ex and brunch is the kind of meal you want to enjoy in good company. Although, I never regret making it. Especially when I get to enjoy it like this. Out in the garden, when it’s summer outside. That’s what I did two Sundays ago. Today my breakfast was not as luxurious, but you can’t have that everyday, can you?
No Comments
Emelie
Mmmm… Så sant som det är sagt. Den ser otroligt smaklig ut, din, dessutom!
elsa
gillar din blogg o dina kloka livsbetraktelser så himla mkt!!!
ISA
tisdag måste ju nästan vara bästa dagen för brunch känner jag!? rätt trist dag som alltid behöver lite vardagslyx! Vet att jag skulle tycka det var värt det om jag styrde upp sånt oftare, men är ju så jäkla lat/bekväm/dålig påt så det blir för sällan ;( Nästa gång du är i sthlm, ska vi köra en utefrulle då kanske? Du verkar så himla genomfin och klok, tack snälla för din långa kommentar om bekräftelsebehovet. Jävla dumt behov att ha känner jag Kram!
christinestories
Men åååh, tack Elsa! Vad glad jag blir <3
christinestories
Haha, ja det är i och för sig sant 😉 Vad du är gullig! Har precis samma uppfattning om dig och det skulle vara jättekul att ses nästa gång jag är i huvudstan 😊 Ja, bort med dumma tanka om att du inte duger som du är <3 Kram på dä!
christinestories
Hihi, det var den 😊